Kolegionan

E meta di e Kolegionan di supervishon finansiero (Cft) ta pa realisá finansa gubernamental duradero huntu ku e gobièrnunan di Aruba, Kòrsou, Sint Maarten, Boneiru, Sint Eustatius i Saba.

E intenshon di e Kolegionan ta pa kontribuí positivamente na bon gobièrnu públiko, prosperidat i  bienestar di e poblashon di e islanan i e paisnan.

Historia

Pa hopi aña, Antia Hulandes tabata sufri di problemanan sustansial i struktural riba tereno di finansa gubernamental. E presupuestonan no tabata sufisientemente konfiabel i realístiko, e kuentanan anual tabata keda kompilá muchu lat, e kòntròlnan di ouditornan eksterno tabata atrasá i e posishonnan di debe di e islanan tabata problemátiko.

Cft office work

Despues ku riba tur isla di èks Antia Hulandes a tene referèndem, a bin resultá ku mayoria di e poblashon tabata kier disolvé Antia Hulandes komo sistema estatal. Durante un promé Konferensia di Mesa Rondó na novèmber 2005, a duna inisio na kreashon di relashonnan polítiko nobo. Entrante 10 di òktober 2010, e relashonnan polítiko nobo aki a keda realisá. Kòrsou i Sint Maarten a bira paisnan outónomo den Reino. Boneiru, Sint Eustatius i Saba a bira munisipionan speshal di Hulanda.

A palabrá ku Hulanda lo asumí gran parti di e debenan di Antia Hulandes, i ku e islanan lo yega na un mehorashon struktural di nan finansa gubernamental. Huntu, Hulanda, Kòrsou i Sint Maarten a akordá ku mester a instituí supervishon imparsial riba finansa públiko di e paisnan nobo. A stipulá esaki den e Lei di Reino Supervishon finansiero Kòrsou i Sint Maarten (Rijkswet financieel toezicht Curaçao en Sint Maarten – Rft). Pa Boneiru, Sint Eustatius i Saba a palabrá ku e supervishon finansiero lo tuma lugá basá riba un lei hulandes, e Lei di finansa Entidat Públiko Boneiru, Sint Eustatius i Saba (Wet financiën openbare lichamen Bonaire, Sint Eustatius en Saba – Wet FinBES). Ku e Rft i e Wet FinBES a lanta dos Kolegio di supervishon finansiero: Cft Kòrsou i Sint Maarten (Cft) i Cft Boneiru, Sint Eustatius i Saba (Cft BES).

For di 1986, Aruba ta pais outónomo den Reino. Na 2015, e situashon finansiero di e pais tabata motibu pa establesé supervishon finansiero imparsial pa Aruba tambe. Den e marko aki a akordá algun palabrashon ku Hulanda den e Ordenansa Nashonal di Supervishon finansiero temporal di Aruba (Landsverordening Aruba tijdelijk financieel toezicht – LAft). E LAft a drenta na vigor riba 2 di sèptèmber 2015, ku forsa retroaktivo te promé di ougùstùs 2015. Asina a lanta e Kolegio di supervishon finansiero di Aruba (CAft) i awor tin tres Kolegio di supervishon finansiero.

E organisashon

Kada Kolegio ta konsistí di un Presidente i miembronan. E Konseho di Minister di Reino (Rijksministerraad) ta nombra nan. E Kolegionan ta haña apoyo di un sekretariado komún, ku ofisinanan na Kòrsou, Sint Maarten i Aruba. E sekretariado ta konsistí di trahadónan di maneho, un hurista, un ekonomista i un tim operashonal. Un sekretario i un sekretario interino ta supervisá nan.

Kolegio di supervishon finansiero di Aruba

E Kolegio di supervishon finansiero di Aruba tin un ròl identifikadó i asesor. E tareanan di e Kolegio ta dirigí riba e evaluashon di henter e proseso presupuestario den e marko di e normanan ku a ser stipulá den e Ordenansa Nashonal di Supervishon finansiero temporal di Aruba. E Kolegio por duna konseho riba petishon pero tambe sin ku pidié.

Kolegio di supervishon finansiero di Boneiru, Sint Eustatius i Saba

E Kolegio di supervishon finansiero di Boneiru, Sint Eustatius i Saba ta responsabel pa konsehá e gobièrnunan di e Entidatnan Públiko i e Minister di Asuntunan Interior i Relashonnan den Reino. E Kolegio tin un ròl importante den e supervishon riba e maneho finansiero di e Entidatnan Públiko. Na tur momentu, e Kolegio por inisiá un investigashon di e maneho i e strukturashon di e organisashon finansiero. E Kolegio por traha palabrashonnan tokante di esaki ku e Kolegionan Ehekutivo.

Kolegio di supervishon finansiero Kòrsou i Sint Maarten

E Kolegio di supervishon finansiero Kòrsou i Sint Maarten tin un ròl identifikadó i asesor. E tareanan di e Kolegio ta dirigí riba e evaluashon di henter e proseso presupuestario den e marko di e normanan ku a ser stipulá den e Lei di Reino Supervishon Finansiero Kòrsou i Sint Maarten. E Kolegio por duna konseho riba petishon pero tambe sin ku pidié.

Miembronan di e kolegionan

Lidewijde Ongering

Lidewijde Ongering

Miembro riba proposishon di Reino, simultáneamente Presidente

Hellen van der Wal

Hellen van der Wal

Miembro riba proposishon di Aruba

Glenn Thodé

Glenn Thodé

Miembro riba proposishon di Boneiru, Sint Eustatius i Saba

Elisabeth de Cuba

Elizabeth de Cuba

Miembro riba proposishon di Kòrsou

Julisa Frans

Julisa Frans

Miembro riba proposishon di Sint Maarten
Elisabeth de Cuba

Hans Hoogervorst

Miembro riba proposishon di Hulanda

Lidewijde Ongering

Miembro riba proposishon di Reino, simultáneamente Presidente

Señora drs. L.M.C. (Lidewijde) Ongering ta Presidente di e Kolegio di supervishon finansiero Kòrsou i Sint Maarten, e Kolegio di supervishon finansiero di Aruba i e Kolegio di supervishon finansiero di Boneiru, Sint Eustatius i Saba for di promé di febrüari 2023, riba proposishon di Reino. E tin un karera largu di sirbi un kantidat di Ministerio hulandes. Entre otro, e tabata Sekretario General na Ministerio di Asuntunan Ekonómiko i Klima, i promé ku esei na Ministerio di Infrastruktura i Atministrashon di Awa Públiko. Ei e tabatin e funshon di Direktor General di Aksesibilidat tambe.

Lidewijde Ongering tambe tabatin e funshon di Kordinadó Nashonal interino di Kombatimentu di Terorismo i Seguridat serka Ministerio di Hustisia i Seguridat, Direktor General interino di Órden i Seguridat Públiko serka Ministerio di Asuntunan Interior i Relashonnan den Reino, i Direktor di Asuntunan Finansiero Ekonómiko serka Ministerio di Salubridat Públiko, Bienestar i Deporte. El a optené e grado di master den Atministrashon Públiko di Technische Universiteit Twente.

Funshonnan adisional: –

Hellen van der Wal

Miembro riba proposishon di Aruba

Señora mr. dr. H.A. (Hellen) van der Wal ta miembro di e Kolegio di supervishon finansiero di Aruba for di promé di ougùstùs 2018. Na 1997, el a kuminsá traha pa Raad van Advies di Aruba, kaminda di 2004 pa 2018 e tabata traha komo sekretario. Den e periodo ei, el a profundisá su konosementunan di finansa públiko. E tabata liderá e investigashon Presupuestonan Nashonal i preparashon di e establesementu di Kámara Presupuestario di Aruba, e tabata miembro di e Grupo di Estudio Finansa Públiko i miembro di e Komishon Fortifikashon di e Sistema Demokrátiko.

Banda di esei, Hellen van der Wal tabata embolbí den e Fundashon Kinder- en Jeugdtelefoon Arubiano pa hopi aña, promé komo ko-fundador i despues komo Presidente i Sekretario. Ademas, di 2007 pa 2011 e tabata representante karibense den e International NGO Advisory Council for Follow Up to the UN Secretary General’s Study on Violence Against Children. Na 2006, el a lanta e Fundashon Sosiedat i Kriminalidat, di kua e ta Presidente.

Hellen van der Wal a inisiá su karera komo hefe di public relations & publisidat serka Diabetesvereniging Nederland i redaktor/produktor serka Fundashon Teleac. El a desempeñá tambe vários funshon den gobièrnu arubiano. Por ehèmpel, e tabata hurista legislativo serka Direkshon di Legislashon, hefe di Maneho di Direkshon di Órden i Seguridat Públiko, hefe di e Staf di Maneho di Kuerpo Polisial Aruba i Konsehero di Maneho di Minister di Hustisia. Hellen van der Wal a studia Periodismo i Lei. Na 2011, el a doktorá den Lei na Vrije Universiteit Amsterdam.

Funshonnan adisional:

  • Presidente di Stichting Maatschappij & Criminaliteit (Fundashon Sosiedat i Kriminalidat)
  • Miembro di Konseho di Supervishon Fundacion Parke Nacional Aruba
  • Presidente di Dutch Caribbean Nature Alliance

Glenn Thodé

Miembro riba proposishon di Boneiru, Sint Eustatius i Saba

Señor mr. dr. G.A.E. (Glenn) Thodé ta miembro di e Kolegio di supervishon finansiero di Boneiru, Sint Eustatius i Saba for di promé di yüli 2020, riba proposishon di Boneiru, Sint Eustatius i Saba. El a inisiá su karera atministrativo na 2008, komo gezaghebber di Boneiru. Glenn Thodé ta Presidente di e Komishon Mínimo Sosial Hulanda Karibense i di e Komishon Supervishon di Protekshon di Dato Personal BES. Anteriormente e tabata Presidente di e Konseho Elektoral di Aruba, e Konseho di Supervishon di e Fundashon Fondo General di Penshun Aruba, i Komishon Supervisor di Evaluashon di Konsenso Lei di Reino di Hustisia, i e Komishon Asesor Scholengemeenschap Boneiru. Ademas, e tabata miembro di e Komishon di Evaluashon Struktura Estatal di Hulanda Karibense (Komishon Spies).

Glenn Thodé a inisiá su karera komo instruktor di software di kompiuter i atministradó di sistema. Despues el a kambia esaki pa e mundu akadémiko. Riba enkargo di Universidat di Aruba i Wereld Natuurfonds, el a elaborá e proyekto legislativo pa e Fundashon pa Naturalesa i Parke. Di 1998 pa 2002, e tabata dosente na Rijksuniversiteit Groningen i el a hasi su investigashon di doktorado. Di 2002 pa 2008, e tabata (hefe di) trahadó sientífiko na Universidat di Aruba. Na 2012, el a bira rèktòr di Universidat di Aruba. Na 2022, el a kuminsá traha na Rijksuniversiteit Groningen. Glenn Thodé a optené un doktorado di Lei di Rijksuniversiteit Groningen.

Funshonnan adisional:

  • Presidente di Commissie Toezicht Bescherming Persoonsgegevens BES (Komishon Supervishon di Protekshon di Dato Personal BES)
  • Presidente di Stichting Nature Trust
  • Miembro di NWO Programmacommissie Caribisch Onderzoek (Komishon di Programa Investigashon Karibense di e Organisashon Hulandes pa Investigashon Sientífiko)
  • Dosente partaim di Derecho Penal di Rijksuniversiteit Groningen

Elizabeth de Cuba

Miembro riba proposishon di Kòrsou

Señora J.E. (Elizabeth) de Cuba, RA, ta miembro di e Kolegio di supervishon finansiero Kòrsou i Sint Maarten for di promé di òktober 2023, riba proposishon di Kòrsou. Komo empresario independiente e tambe ta brinda servisionan den e área di accountancy, ouditoria i finansa. Di 2017 pa 2022, Elizabeth de Cuba a traha komo control and methodology leader den e Professional Practice Group pa e Caribbean Assurance Practice di Ernst and Young. Den e funshon aki, e tabata traha estrechamente huntu ku Ernst and Young Caribbean na entre otro Trinidad & Tobago, Jamaica, Barbados, Saint Lucia i Sürnam.

Di 2018 pa 2020, Elizabeth de Cuba tabata duna lès di auditing na Universidat di Kòrsou. For di 2015, e tabata duna Auditing core learning classes komo miembro di e tim di Ernst and Young Certified Facilitators. Promé ku esei, e tabata traha den e funshon di audit manager serka e departamento di assurance di Ernst and Young. Elizabeth de Cuba a studia Economics and Business i Accountancy na Erasmus Universiteit Rotterdam.

Funshonnan adisional:

  • Direktora di ARIA Solutions BV

Julisa Frans

Miembro riba proposishon di Sint Maarten

Señora J.A. (Julisa) Frans, MSc, ta miembro di e Kolegio di supervishon finansiero Kòrsou i Sint Maarten for di 17 di desèmber 2021, riba proposishon di Sint Maarten. Komo consultant independiente e tambe ta ehersé vários aktividatnan di konsehero. Di 2008 pa 2021, Julisa Frans a desempeñá vários funshon finansiero pa gobièrnu di Sint Maarten, entre otro esnan di empleado di gestion finansiero i asesor (senior) di maneho finansiero.

Julisa Frans tabata miembro di e Komishon di Mónitòr enkargá ku e supervishon di e implementashon di e reformanan kontené den e Pakete di Pais di Sint Maarten. Ademas, e tabata responsabel pa vários aspekto finansiero di e aktividatnan di rekuperashon despues di orkannan Irma i Maria na 2017. Na 2008, el a optené un bachelor den Finance and Accounting. Na 2018, el a optené un master den Gobièrnu Públiko i Desaroyo di University of Birmingham.

Funshonnan adisional:

  • Direktora di Intuition Financial Advisory & Consulting Services
  • Portfolio & Accounting Officer (Compliance) Enterprise Support Project

Hans Hoogervorst

Miembro riba proposishon di Hulanda

Señor drs. J.F. (Hans) Hoogervorst ta miembro di e Kolegio di supervishon finansiero Kòrsou i Sint Maarten, e Kolegio di supervishon finansiero di Aruba i e Kolegio di supervishon finansiero di Boneiru, Sint Eustatius i Saba for di 17 di desèmber 2021, riba proposishon di Hulanda. Na 2002 i 2003, e tabata Minister di Finansa, i despues di esei, el a ser nombrá Minister di Salubridat Públiko, Bienestar i Deporte. Komo Minister, el a introdusí un sistema nobo di seguro médiko. Na 2007, el a sali for di polítika i el a kuminsá traha pa e Outoridat Merkadonan Finansiero, kaminda el a keda nombrá Presidente di Direktiva. Na 2011, el a bira Presidente di e International Accounting Standards Board na Londres i miembro di e Konseho pa Stabilidat Finansiero.

Hans Hoogervorst a inisiá su karera den sektor finansiero internashonal na Washington, pa despues regresá Hulanda den e funshon di konsehero di maneho. Posteriormente, e tabata aktivo den polítika hulandes pa hopi aña, desempeñando vários funshon atministrativo, ku tabata inkluí un miembresia di 4 aña di Parlamento hulandes. Ademas, el a traha komo Sekretario di Estado di Asuntunan Sosial i Empleo. Hans Hoogervorst a studia Historia na Universiteit van Amsterdam i a optené su master den Relashonnan Internashonal na Johns Hopkins University na Washington.

Funshonnan adisional:

  • Miembro di direktiva di International Foundation for Valuing Impacts